onsdag 28 april 2010

Jag kommer att försvinna ett tag...


Jag ska läggas in på psyket i eftermiddag. Inte p.g.a. ÄS utan för att min depression fullkomligt ätit upp mig. Alltså, min hjärna och min själ och hela mitt liv. Inte kroppen tyvärr. Jag ska få ECT-behandling så jag lär bli inneliggande i minst två veckor, kanske tre. Bloggen kommer därför inte vara så aktiv den närmsta tiden, men jag ska försöka skriva på permissionerna.

Jag tror inte att det kommer bli särskilt svårt att banta där. De vet inte att jag har ÄS och det är inte direkt ovanligt att deprimerade människor har dålig aptit. Det har tyvärr inte jag, min aptit ökar när jag mår dåligt. Men jag har bestämt mig nu. När bikini-säsongen är här så ska jag vara snygg. Det är bara 2,5 kg kvar till jag kan klassas som det, men det är bra mycket längre till mitt slutmål. Men en sak i taget.

På väg till min öppenvårdsläkare i morse så snubblade jag och föll hårt på mage rakt ner på asfalten. Mitt vänstra höftben fick en rejäl smäll, det gjorde så ont! Jag har sett ben skymta i spegeln, men bara som en skugga. Men nu kan jag tro på det. Mina höftben har faktiskt inte så mycket fett på sig längst ut, det här var beviset. Det känns som att min viktnedgång har gått tre steg framåt och två steg tillbaka ett bra tag nu, men jag får vara glad att jag ändå kommer framåt. Eller nedåt, som det heter i det här fallet ;P

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar