Long time no see...

Det är bergis ingen som har kvar den här bloggen i sin bevakningslista, det var ju över ett halvår sedan sist. Jag har spenderat typ hälften av den tiden på psyket. (Okej inte riktigt, men nästan. Mycket tid iaf.) Det har varit självmordsplaner hit och självmordsförsök dit och ett evigt mörker utan ljus. Men i september blev det lite bättre och det har hållit sig rätt stabilt. Börjat dejta tjejer igen, börjat plugga igen, har gått ner lite i vikt och ätstörningen har lämnat mig lite ifred så jag har inte känt behov av att varken hetsäta eller gå på crazy svält-dieter.
Sammanfattningsvis: Gränsland mellan under- och normalvikt, minimal livslust men inte särskilt stark dödslängtan heller.
Jag får väl leva med det ett tag. Det är ju verkligen en enorm förbättring jämfört med de senaste 2 åren. Jag kan stå ut med en lite högre vikt än jag är van vid nu när ätstörningen inte håller i mig lika hårt. När det kommer till depressionen så får jag vila i det här tillståndet ett tag. Men det måste bli än bättre någon gång också. Varför kan jag inte få vara glad?

Back on track

Puh, det sista tillagda kilot har försvunnit igen + 2 hg till. Sista måltiden igår åt jag vid 17-tiden, sen drack jag bara lite påskmust light. Förhoppningsvis är jag ännu lättare i slutet av (mens)veckan. Jag har bestämt mig för att bara äta lunch och middag så länge jag är kvar på sjukhuset. När det blir för jobbigt lägger jag till frukt. Det kanske låter mycket, men tänk på att jag är vegan och att mina måltider mest består av baljväxter och grönsaker utblandat med en liten del kolhydrater av något slag.
Så hur länge blir jag kvar? Sista ECT-behandlingen får jag på fredag, men jag vet inte om det innebär att jag blir utskriven. Jag mår rätt dåligt fortfarande och vet inte säkert vad jag vill.

quod me nutrit me destruit

Upp ett kilo till. Skjut mig.

Jag är fortfarande inlagd, det börjar närma sig 3 veckor nu. Jag är på permission över kvällen. Egentligen skulle jag ha varit tillbaks på avdelningen för en timme sedan, men jag tror att jag stannar hemma en timme till. Jag är verkligen så less på det där stället nu.

Nu är det snart dags att åka tillbaka till sjukhuset. Usch, vill inte. Ska promenera en liten bit av vägen i alla fall.

Permis

Jag har haft permission i snart ett dygn, ska tillbaka till avdelningen vid fyra/fem-tiden. Jag har gått upp 2 kg sedan jag lade in mig. Det är bara så vidrigt! Men jag ska ha mens snart så allt är inte fett, ca hälften borde vara vatten. Det är förstås ändå oacceptabelt. + 0,5 kg i veckan - uääck! Jag måste utforma någon sorts plan innan jag åker tillbaks. Lunch och middag slipper jag nog inte undan, men eftermiddagsfikat och kvällsfikat tar en ju själv så det behöver jag inte äta av. Frukost får jag ändå inte äta de dagar jag får behandling (en måste fasta i 12 h innan narkosen, inte ens vatten är tillåtet) så det har jag i princip vant mig av med.
Jag borde förstås gå ut och röra på mig mer, men jag pallar helt enkelt inte. Jag är inte säker på om jag ens vill leva längre.

Här är mina siffror. Läs och förfasas:

H: 170 cm
CW: 59,0 kg
BMI: 20,4
HW: 79 kg (05)
LW: 51,7 kg (06)
STG: 55 kg, 53 kg, 52 kg, 51 kg, 50 kg
LTG: 49 kg

En snabbis...

Det blir jättesnabbt nu för jag har typ 2 minuter på mig. Fortfarande på psyket, sitter i biblioteket nu. Ätit för mycket senaste dagarna (blir alltid så när jag är inlagd), önskar att jag hade en våg. Dagens väldigt-bra-sak är i alla fall att Tankeverksta har hängt med mig idag och gör fortfarande! <3

Ska försöka blogga imorgon igen.

Kram!

Jag tänkte att jag ger er några thinspo-bilder så att ni klarar er till jag kommer tillbaka ;)

Jag kommer att försvinna ett tag...

Jag ska läggas in på psyket i eftermiddag. Inte p.g.a. ÄS utan för att min depression fullkomligt ätit upp mig. Alltså, min hjärna och min själ och hela mitt liv. Inte kroppen tyvärr. Jag ska få ECT-behandling så jag lär bli inneliggande i minst två veckor, kanske tre. Bloggen kommer därför inte vara så aktiv den närmsta tiden, men jag ska försöka skriva på permissionerna.

Jag tror inte att det kommer bli särskilt svårt att banta där. De vet inte att jag har ÄS och det är inte direkt ovanligt att deprimerade människor har dålig aptit. Det har tyvärr inte jag, min aptit ökar när jag mår dåligt. Men jag har bestämt mig nu. När bikini-säsongen är här så ska jag vara snygg. Det är bara 2,5 kg kvar till jag kan klassas som det, men det är bra mycket längre till mitt slutmål. Men en sak i taget.

På väg till min öppenvårdsläkare i morse så snubblade jag och föll hårt på mage rakt ner på asfalten. Mitt vänstra höftben fick en rejäl smäll, det gjorde så ont! Jag har sett ben skymta i spegeln, men bara som en skugga. Men nu kan jag tro på det. Mina höftben har faktiskt inte så mycket fett på sig längst ut, det här var beviset. Det känns som att min viktnedgång har gått tre steg framåt och två steg tillbaka ett bra tag nu, men jag får vara glad att jag ändå kommer framåt. Eller nedåt, som det heter i det här fallet ;P

Hej på er!

Det är ju riktigt kul att ha en sådan här blogg! Ana-träffen idag var fett pepp. Vi måste ha promenerat aktivt i minst 2 h ihop och jag promenerade sedan 1 h på väg hem. Jag borde ha förbränt minst 600 kcal på det för jag går rätt fort. Så jag kände för att avvika från planen jag satte upp igår och äta en ordentlig middag.

Frukost:
1 banan 100 kcal
1 glas juice 118 kcal
Lunch:
1 liten sojalatte ca 120 kcal
1/2 skiva apelsin, orka räkna
Middag:
2 avokador m. citronkoncentrat 360 kcal (orka räkna citronen)
Efterrätt:
2 små soygurts 178 kcal

Summa: 876 kcal

Alltså: Promenaderna + den basala förbränningen borde sätta mig på typ -800 kcal idag. Det ideala är -1000 kcal, men en får väl tänka i snitt. Kan försöka med -1200 kcal imorgon. :)

Nu ska jag hänga på Facebook en stund, sedan ett avsnitt Law & Order: SVU och sedan sova.

Kram!

Middag Morgondag Mariska

Blev mer middag än jag hade tänkt mig, men jag tänker inte hata mig själv. Jag gjorde det här till en ät-dag helt enkelt. Och jag har ju faktiskt inte hetsätit.
1 delicatoboll, 2 små soygurtar, 1 banan och 1 glas juice var intaget.

Imorgon ska jag äta: 1 banan, 1 glas juice, 1 sojalatte och grurka m. dressing. Eventuellt en liten soygurt också.
Jag håller inte på och svälter mig som ni ser. Tänker inte göra det förrän det blir nödvändigt för viktnedgång. Jag går ner i vikt som det är nu, även om det går jäkligt långsamt. Men det är säkert 2 månader kvar till det går att bada utomhus så jag känner att jag kan chilla någorlunda.

Tittade på Law & Order: Special Victims Unit för ett tag sedan. Den kvinnliga huvudrollen är sjukt het. Hon är inte smal. Hon är vältränad, kurvig och skitsnygg bara. Jag vill inte se ut som hon, men jag vill väldigt gärna ligga med henne. Konstigt nog attraheras jag nästan uteslutande av kurviga tjejer med en hög normalvikt eller t.o.m. lätt övervikt. "Hej, jag är en lesbisk alfahanne som vill ha en fertil kvinna som kan föda många barn åt mig typ" :P En annan konstig grej är att jag inte tycker att skådespelerskan Mariska Hargitay är så snygg när hon är sig själv utan bara när hon är karaktären Olivia Benson. Har jag någon polisfetisch kanske? Nej, jag tror att det är karaktärens personlighet och utstrålning som gör det. Det är verkligen power i henne. Vilket så klart är skådespelerskans förtjänst. Hon gör rollen så bra att jag inte märker att det är en roll utan känner det som att Olivia Benson är en egen person.

Ät-dag

Fuck vad less jag är. Jag har bestämt mig för att ta en ätdag.

Frukost: Mackor på vitt bröd
Lunch: Pommes frites
Middag: ? Det får bli något lätt.

En dag då och då gör faktiskt ingen skillnad. Det kan t.o.m. sätta lite fart på ämnesomsättningen om en har tur. Ibland går det t.o.m. att komma undan med 2 dagar, men inte alltid så den risken tänker jag inte ta. En gång för riktigt länge sedan åt jag mycket i 3 dagar på ett läger. Då gick jag upp 2 kg i floathing weight, men dagen efter så var jag nere på samma vikt som innan lägret. Jag blev verkligen sååååå lättad!

"En"

Jag använder ordet "en" istället för "man".

Ex:

"Man kan ta cykeln in till stan, det tar bara en kvart."

"En kan ta cykeln in till stan, det tar bara en kvart."


Detta gör jag för att krossa patriarkatet på alla sätt möjliga.

Noomi Rapace

Jag läste en intervju med Noomi Rapace där hon pratade om sin roll som Lisbeth Salander. Hon berättade att hon inför filminspelningarna hade tränat 8 h om dagen för att få Lisbeths kropp. Fatta! 8 h som dagen! Det är förstås mycket lättare att ha självdisciplin när en får betalt för det. Särskilt när det gäller stora amerikanska skådespelare i stora amerikanska filmer. Då rör det sig ju om miljontals dollar! Jag borde satsa på den branschen... Helst i kombination med dans så en kan få vara med i roliga filmer som Fame.

Ana-träff & Millenium

Wiee, jag ska träffa en tjej från Gröna sidan på måndag! Första gången jag träffar någon därifrån, men jag har träffat ÄS-folk från andra ställen på internet förut och har mycket positiva erfarenheter av det så det känns pepp. Det är skönt att inte behöva vara så ensam med eländet. Jag vill verkligen inte belasta mina vänner utan ÄS med min besatthet, de skulle ju sluta umgås med mig direkt då.

Nu är det snart dags för Millenium. Förutom att det är en oerhört bra serie (fast böckerna är så klart bättre) så är det värsta thinspo! :D




Aaaargh, det gick ju inte att hitta en bra bild i helfigur på Lisbeth :-(

Jaha, då har en startat en sån här blogg då.